Idag känner jag mig tråkig. Jag har inte något kul att berätta. Förutom att jag idag konstaterat att det är trevligt när personer som man inte tänkt sig vara trevliga är trevliga. Detta låter som om Sofia skulle tala... Hon är trevlig.
Idag har jag varit på jobb. Där skedde en liten incident. Jag skulle ta i ett glas, ett helt vanligt dricksglas. När jag väl höll i det och hade hållit det kanske en halv sekund, sa det bobooom och så exploderade det. I MIN HAND! Det var konstigt. Nåja, jag klarade mej utan skador förutom ett två millimeters skrubbsår i handflatan.
Igår, inte långt efter att jag skrev mitt inlägg om vad jag skulle göra, funderade Tobias om jag skulle komma med till Sello för shopping. Och om jag ville! Så dit for vi, och höll hus där i några timmar. Jag blev även några klädesplagg rikare och rätt många euron fattigare. Imorgon bär det av till Helsingfors för shopping igen med finaste Jenny och kanske friskus-Nette? Hur som helst älskar jag mellandagsrea, bigtime!
Tänk så skojigt det kan bli när småbarn uttalar fel ord. I alla fall är det skojigt för mig. Jag är kan nämligen aldrig hålla mej när det kommer något väldigt oanständigt ur deras små, söta munnar. Ett exempel är för några år sedan när min styvmors barnbarn var väldigt förkyld och skulle säga "jag måste snyta" , men istället sade hon "jag måste skita" vilket vi ansåg att inte var allt för passande för en två-åring vid matbordet. Då funderade jag en stund, och när jag kommit fram till vad hon egentligen menat, brast jag ut i gapskratt istället för att hjälpa barnet.
Juldagen var småmysig. På morgonen var jag och hälsa på mormor och morfar, och sedan vidare till moster med man. Riktigt trevligt att träffa på släkten såhär under juletider. På kvällen var vi ett gäng människor hos Oliver och hade det trevligt med prat om minnen och annat skoj. Sedan orkade inte Tobias vara på Ettan mera så vi gick hem.
Idag är jag trött och min hosta är grym. Mer har jag inte att säga...
Egentligen skulle jag fira jul på landet med far, hans fru, bror, farmor och en familjebekant, + att grannhuset skulle vara fyllt med farbror med familj, altså en massa kusiner med deras barn. Skulle ju ha varit mysigt. Men eftersom att jag inte ville smitta ner hela högen stannade jag hemma hos mor med henne, hennes sambo och hans familj. Kan väl också bli riktigt mysigt, men jag hade verkligen sett fram emot att träffa min ena kusin som bor i Saudiarabien och min andra kusin med familj som bor på Åland.
Idag har jag fått en ny antibiotikakur och köpt mina sista julklappar. Nu är det bara att hoppas på att febern försvinner och att det blir en bra julafton.
Jag kan väl inte säga att jag tror på Gud. Eller inte den Gud som berättas om i bibeln, och att han gjort allt som det skrivits, men något tror jag på. Kanske den Gud jag själv gjort upp för mej själv, eller något annat som är liknande. Men något jag är bergsäker på att det finns något jag tror på, något större.
Blev till att ha fullt upp idag med skola och en spontan tripp till Salo för julklappsshopping med Tobias, inte illa! Jag har haft en riktigt bra dag. Nu måste jag läsa matematik, bajs!
Ett ögonblick jag alltid kommer att minnas är när jag sköt mitt första mål i en fotbollsmatch. Vi var på en liten turnering som heter Lieto cup som spelades lite utanför Åbo. Och målet jag sköt var inte fult heller om jag får säga det själv, det var nämligen ganska så rätt upp i krysset. Jag minns det så bra, för jag blev så chockad och så otroligt lycklig. Det var en så sjukt bra känsla eftersom att jag kämpat för det så länge, och så äntligen fick jag göra det, helt otroligt. Det är sådana ögonblick man suktar efter!
En mindre charmig bild från turneringen med två destu charmigare brudar, Josse och Ia!
Jag får inte min nya kamera att automatisk fokusera. Antingen har jag tryckt på någon väldigt svårhittad knapp eller så är något på tok. Imorgon ska jag göra något åt saken för jag börjar bli frustrerad. Jag har ju knappt haft den två veckor och redan börjar den bråka. ARGH!
Såhär bra fokuserar den, irriterande! Blir att köra på manuellt tills jag får det fixat bara...
Som så många haft, har även jag svårt att välja ut en enda. Så jag tänkte berätta om mina tre för tillfället närmaste.
Josefine. Vi har varit vänner sedan jag var 6-7 år gammal och hon hela ett år och åtta månader äldre. Detta betyder också att hon är en av mina mest långvariga vänner. Jag och Jossan har mycket gemensamt, ungefär alla sporter, dvs. fotboll, innebandy, snowboarding och lite smått och gott sidan om. Dessutom har vi många gemensamma vänner och tycker annars vid många tillfällen lika. Henne kan jag lita på väldigt bra! Är jag ledsen är hon den första personen jag ringer till eftersom att jag vet att hon alltid finns där för mig. Ibland när vi ses är vi inte särskilt pratglada, utan kan bara sitta och göra ingenting och säga ingenting, men det ska man väl också kunna göra med en av sina bästa vänner.
Evelina. Evelina och jag blev kompisar när jag gick på femman, hon på sexan. Vi hade klassrummen bredvid varann, och blev bara riktigt goda vänner och det har hållits sedan dess! Evelina är en glad och omtänksam person. Henne kan jag prata med om allting, visst kan jag få lite kritik för vad jag har att säga, men det är oftast konstruktiv kritik ;). Henne har jag också en hel del gemensamt med, många gemensamma intressen. Hon är också väldigt stödande och ger bra råd om jag behöver hjälp med något, dessutom är hon väldigt smart! Hon är en person som jag går väldigt bra ihop med, som jag orkar länge med. Med Ewe har man nog aldrig tråkigt och är en av de personerna som det är absolut roligast att festa med.
Och sist men inte minst, Tobias. Jag måste nog säga att han är en av mina bästa vänner och min pojkvän. Han är en härlig typ som man lika väl kan skratta åt som med. Dessutom får han mej att känna mej så bra, och jag trivs som fisken i vattnet i hans sällskap så att säga. Honom kan jag också prata med om allting, allt från att snacka skit till allvarligheter till hemligheter. Och honom kan jag lita på till 100%. Min Tobias.
Slutligen vill jag även nämna Famliljen. Ni är så sjukt fina och stödjande och jag älskar er alla! Puss på er.
Idag är det fredag. Det har jag inte kännt av. Men endå har dethär varit en bra dag, jag är nämligen friskare. Min stegring är rätt låg, men hostan är ganska oönskad. Vad jag gjort idag. Jag kan börja med att berätta att jag varit hemma från skolan. Jag vaknade runt 10 av att mamma ringde och bad mej kolla om kaffekokarn var avstängd(vilket den var) och om jag kunde koka tio ägg åt henne tills hon kommer hem. Så sakta men säkert började jag sträcka på mej, mäta febern och steg sedan upp. Och vad jag riktigt gjort sedan dess vet jag inte. Jag har väl duschat, gått igenom alla mina toppar, tishor och långärmade, läst rätt mycket samhällslära och fixat några papper och även ritat mellan varven, och då förstås kokat ägg.
Nu tänkte jag kanske så småningom packa några julklappar, diskutera med bror som just kom hem, äta räksmörgåsar och hänga med min Tobias. Väldigt ansträngande!
Så nu tänkte jag visa min otroliga konsttalang, HA-HA! Hade lätt tråkigt när jag ritade av juiceburken.
Kärlek är något fint, något som alla är värda att uppleva. Men hur kan man veta att det man känner är riktig kärlek? Enligt mej vet man då man känner att man blir glad direkt man ser personen, att man får en liten bubblig känsla inom sig när personen rör en, att man vill vara med personen hela tiden och att personen hela tiden finns i ens tankar. Jag tror egentligen man vet, man känner det på sig. Men om jag ska definiera känslan är det såhär. Såhär känner jag för Tobias.
Men det finns många olika sorters kärlek. T.ex. får jag kärlek av min familj, av mina vänner och mina fina pojkvän, vilket jag känner mig väldigt lycklig över.
På torsdag, på kvällen for Jossan, Anton, Jocke, Niica, Tobbe och jag. Båten var rätt full, vi åt och drack, det gungade väldigt mycket, Jossan mådde dåligt, hetta i hytten. Det var torsdagskvällen/natten i korthet. Väl framme i stockholm, väldigt tidigt, for vi till hotellet var vi skulle bo och åt en grym hotellfrukost. Vi åt och åt och åt. Efter någon timme började shoppingsuget, så vi brudar gick ut på stan och lämnade boysen till sitt. Vi shoppade några timmar, tills vi drog oss till hotellet för att checka in. Hotellet var faktiskt fint, väldigt värt priset! På fredagskvällen var det ju förstås Idolfinal, vilket verkligen var angenämt (ha-ha!). Tunnelbanan hem från Globen var sjuk, sådan trängsel upplever man inte ofta. Vi var som sardiner på burk. På lördag steg vi upp, åt återigen den finfina frukosten och drog oss så småningom ut på stan. Jag hängde med Tobias en stund, och efter det blev det Josie. Julklappshandlas ägde rum på lördagen. Och oj vad bra det blev! Jag ser fram emot att ge alla julklappar. På kvällen åkte vi till terminalen och gick sedan ombord på båten efter rätt mycket väntas. Den båtfärden var mindre gungig, vi drack Weise, lyssnade på musik, umgicks och hade det allmänt trevligt.
Resan var väldigt lyckad, så jag får tacka för det fina sällskapet och ser fram emot nästa omtalade resa. Woop!
Nu tänkte jag såhär, att med denna "30 dagar" grejen får det nog lov att bli ett inlägg per dag från det, fastän jag ibland missar någon dag. Så det så.
Jag älskar mina föräldrar. Båda två är så jäkla fina på sitt sätt. Visst har alla sina dåliga dagar och ibland tycker man ju mindre om dem, men det hör väl till. Mina föräldrar skilde sig när jag var två år gammal, altså runt 14 år sedan. För mej var detta jobbigt i början, men nu är jag riktigt nöjd med det, jag kan nämligen inte ens tänka mej hur det skulle vara om de fortfarande skulle leva ihop. Så altså trivs jag med hur det är nu.
Jag tänkte börja med min mamma. Hon heter Viveka Adele och jobbar som finskalärare. Min mamma och jag är ganska likadana. Vi tänker ganska likadant, är båda ganska envisa och har lite likadan humor. Detta leder till att vi i vissa fall går väldigt bra ihop och vissa fall blir det sedan mindre fint. Mor min är någon jag alltid kan räkna med, som alltid finns där för mej och är världens bästa på att trösta. Mamma är en person jag ser upp till eftersom att hon (för det mesta) gör bra val, är uppåt, har lyckats bra i livet och är en varm, älskande och trygg mamma. Hon gillar choklad, kaffe, att resa och vin. Hon är världens bästa mamma!
Min pappa. Han heter Ralf Ronald och har ett eget företag, han är utbildad till diplomingengör och reser ganska mycket i sitt arbete. Min pappa och jag är inte alls så lika varandra. Han är en person som alltid vill ha rätt, är väldigt snäll och omtänksam. Han och jag går inte alltid lika bra ihop, våra diskussioner slutar ofta med att någon av oss är väldigt missnöjd. Far min är mycket förtjust i te, konjak, att vara på landet och båtliv. Jag älskar min pappa!
Mamma denna sommar i Milano. Pappa denna sensommar i Danmark.
Det beror lite på vad man räknar med första kärlek. Men jag kan ta alla tre olika alternativ jag har.
Min första "kärlek" är Oskar. Vi gick i dagis, var kanske fem år gamla och pussades väldigt mycket bakom soffkanten. Pussnata sysslade vi också mycket med, och vi tog alltid fast varandra. Vi byggde också kojjor och satt inne i dem och pussades. Dessutom valde han alltid färgen blå när jag hade lagat en "loppa", eftersom att det bakom den blåa luckan stod det "pussa mej". Så det så!
Min första som jag trodde var min livskärlek var Alex. Vi var 11 och sade att vi var kära, men vi träffades kanske två gånger under det hela året som vi var tillsammans. Men honom tyckte jag om. Han var ju sååå snygg!
Och till sist, den som jag egentligen skulle kalla min första kärlek, Robert. Vi träffades första gången när jag gick på 6an, altså var jag 12-13 år gammal, och "var tillsammans" kanske två månader. Följande år när jag började högstadiet blev vi ihop igen, och var ihop lite över ett år och hade det lite som en berg-och-dal bana, men för det mesta var det väl bra. Efter det var det väldigt svårt att släppa taget, eftersom att han betydde så mycket för mig då.
Och nu har jag min väldigt fina Tobias, som jag tycker är väl värd att nämna eftersom att temat på inlägget är kärlek. Världens bästa kille!
Idag när jag satt med Josefine, Leonora och Victoria i matsalen ringde en postgubbe till mej och berättade att han stod på vår gård med min kamera. Jag tackade sådär kanske 10000 gånger sade Jossan. Och nu, nu har jag min älskling här hemma med mej. Tyvärr har jag inte provkört den ännu eftersom att jag inte har något minneskort och batteriet är som bäst på laddning. Men den kunde knappast ha kunnat komma passligare, eftersom att det är idag vi åker till Sverige! WOOP. Jag tycker bara lite synd om mitt resesällskap för jag kommer högst antagligen tortera dem med att ha dem som modeller.
Amanda Paulina Åkerlund heter jag. Då jag var mindre tyckte jag inte alls om mitt namn, speciellt inte Paulina. Men nu när jag är ganska i mitten av mina tonår, nämligen på mitt 16onde år, har jag lärt mej att trivas riktigt bra med alla mina namn. Namnet är ju en del av mig! Denna vår gick jag ut högstadiet, och går nu första året i Ekenäs Gymnasium, var jag trivs riktigt bra eftersom att jag har de flesta av mina vänner på ett och samma ställe där. På tal om vänner, så har jag väldigt många, väldigt fina vänner. Vissa är närmare än andra, men alla är viktiga som bara den! Sport är en stor del av mitt liv. Jag älskar att träna allt från fotboll till Bodycombat till dans. Det får mej att må bra, känna mej bra och så är det ju så roligt! Favoritgrenen är fotboll, och jag spelar i EIF. Innebandy har jag också nyligen börjat med i grannstadslaget Elit, vilket jag också storgillar! Något annat jag storgillar är min fina pojkvän Tobias. I juli träffades vi i Bromarf, och sedan dess har allt kännts så lätt. Jag mår bra av att få vara med honom. Min fina Tobias! Annat jag gillar är att få sova länge, att resa, Gossip Girl, min familj, ceasarsallad, choklad, snowboarding, shopping och mycket, mycket mer! Något jag däremot inte går ihop med är fakeglada personer, leverlåda, när mamma min stressar med tvätten och när snowboarden glider dåligt.
Kanske ni fått en liten uppfattning om mej, eftersom att meningen med detta inlägg högst antagligen var det.
2006 2007 2008 2009 2010 maj Och nu riktigt mörkhårig. Många bilder på det finns det tyvärr inte!
Jag tycker denna grej är ganska kul. Och den ger inspiration till att skriva varje dag, eller i alla fall så ofta jag hinner. Dessutom har Ann-Sofie skrivit så fina texter, så jag blev riktigt inspirerad!
Ojojoj. Imorgon smäller det, för då åker vi iväg till Stockholm. Jag har verkligen sett fram emot det, väldigtväldigt mycket! Shopping och Idolfinal står på tapeten, och dessutom åker vi med trevligt sällskap, så roligt ska vi bannemej ha!
En gammal bild från då Jenny, jag, Mimmi och saknade Ia var till Stockholm på shoppingresa. Även då hade vi kul, precis som vi kommer ha nu!
Denna dag har börjat med Fifa och mys. Kan det bli bättre?
Planerna för dagen var att härja i snön, men man får se hur det blir med det. Kanske det blir afrodance, kanske det blir baltittas, kanske det blir läxläsning. Vem vet?
Jag vill åka snowboard, igen! För herre så det har snöat.
Det var verkligenverkligenverkligen kul att stå på brädet igen, något som har varit mycket saknat under de härliga sommarmånaderna. Visserligen var fötterna sjuka till en början, men efter en kopp varm kakao blev det bättre. Dessutom har jag världens bästa pojkvän. Nedan en favoritbild från Idrefjäll. Punkt slut!
Jag har faktiskt inte hunnit blogga eftersom att jag påriktigt haft fullt upp sedan torsaden, men som tur så är vi lediga imorgon ännu p.g.a. självständighetsdagen.
Nåja, men på fredag jobbade jag, spelade fotboll och hängde med min fina kille! Även igår jobbade jag, och efter det bar det av till tackfesten som stundvis var kul, men sen fick jag nog av allt bajs så jag gick hem. (Observera gick!! Det var kallt.)
Idag är jag lite nedstämd, fortfarande efter allt onödigt igår. Jag förstår mej inte riktigt på vissa människor och varför de ska bete sig som de gör. Men vetni, idag ska jag få fara och åka snowboard för första gången i år, och jag är taggad. Lite nervös också kanske, hoppas att jag alls klarar av att stå på brädet iår ;)
Ny period, som verkar bli helt okej! Fem kurser på schemat, vilket ser ut att bli ganska slappt och skönt, eller det är vad jag hoppas på. Snart drar jag iväg på innebandyträning till Karis och ikväll ska jag gå med Evelina till Active och jag jag ska för första gången prova på Piloxing. Ska bli riktigt intressant! Vad annat? Fysikprovsresultatet kändes som en dans på rosor (höhö) och jag kanske ska få se Kings of Leon nästa sommar. HOPPASHOPPAS!
